Man slår, sen går man. Man skapar problem och sedan flyr ifrån dem. Jag relaterar direkt personer som inte vågar ta sina konflikter. Som inte våga möta sina fel face to face. Vadfan är det för människa. Dom har något att jobba på.

Idag var första riktiga passet på jobbet, och med handen på hjärtat så kändes det riktigt riktigt bra. Vi får hoppas att chefen tyckte likadant. Folk är bra roliga. Endel är helt fuckade. En del vill man ge en kram, en del personer vill man smälla på käften o kalla dom fitta om och om igen. Men genom telefon så är man alltid glad, humöret på topp till kunderna. 

Efter jobbet åkte jag och kollade på en lägenhet i Sätra, not my cop of the. Ska leta vidare. Förhoppningsvis flyttar jag och Karen ihop. Time will tell. Efter det så åkte jag hem och städade, mejlade massa "viktiga" saker. Diskade, Lagade mat, tvättade och duschade. Hur hinner man med allt? Det undrar jag med. Jag är död nu och det känns som att det är någon som styr mina fingrar över tangentbordet. Jag känner mig som en zombie. Om jag nu vet hur en sån jävel kan känna sig. Bra fråga. Den kan vi grubbla vidare på. Jag säger Gonattish

Btw.. Igår var Lugna Gatan diplomeringen, den va rätt tung.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Mpowerhelgen kunde inte avslutas på ett bättre sätt. För att summera det mesta så har vi diskuterat mycket kring värderingar etc. Vi tycker även att det är för lite uppmuntran för goda gärningar i samhället och vill gärna se till att det sprids. S...

Mellan himmel och jordmina val är svårasom att korsa jänvägsspårjagandes av eldens lågaEn inre plåga som försvårarvägen till mitt målmen när jag kommer fram ser jag folk som klirrar skåloch min enda rätta säger hej min sköna får jag lovgrattar mig fö...

  Idag var det kickoff för ledarskapsutbildningen för denna hösttermin. Hade sett fram emot att få träffa alla härliga tjejer igen men till min förvånad så var det bara en till ifrån min grupp och 10 st till ifrån den andra gruppen. Vi hade iallafal...

Med tankar på både det ena och det andra så försöker jag skapa mig ett mönster, en rutin i vardagen. Allt känns lite lättare när någon möter en halvägs, det känns rättvist och mina krav på mig själv sänks och perfektion är inte längre det jag strävar...

God give hes hardest battles to his strongest people. Jasså? Men vad gör Gud själv när allting faller mellan stolarna och de som ska hjälpa är emot?  Sätter Han sig på ballis med en kopp kaffe o tänder en cigg o tänker "Äh de löser sig" Nä, jag vet f...