Man slår, sen går man. Man skapar problem och sedan flyr ifrån dem. Jag relaterar direkt personer som inte vågar ta sina konflikter. Som inte våga möta sina fel face to face. Vadfan är det för människa. Dom har något att jobba på.

Idag var första riktiga passet på jobbet, och med handen på hjärtat så kändes det riktigt riktigt bra. Vi får hoppas att chefen tyckte likadant. Folk är bra roliga. Endel är helt fuckade. En del vill man ge en kram, en del personer vill man smälla på käften o kalla dom fitta om och om igen. Men genom telefon så är man alltid glad, humöret på topp till kunderna. 

Efter jobbet åkte jag och kollade på en lägenhet i Sätra, not my cop of the. Ska leta vidare. Förhoppningsvis flyttar jag och Karen ihop. Time will tell. Efter det så åkte jag hem och städade, mejlade massa "viktiga" saker. Diskade, Lagade mat, tvättade och duschade. Hur hinner man med allt? Det undrar jag med. Jag är död nu och det känns som att det är någon som styr mina fingrar över tangentbordet. Jag känner mig som en zombie. Om jag nu vet hur en sån jävel kan känna sig. Bra fråga. Den kan vi grubbla vidare på. Jag säger Gonattish

Btw.. Igår var Lugna Gatan diplomeringen, den va rätt tung.