Musiken som format mitt liv

Musiken hade en väldigt stor betydelse när jag var mindre, dock har jag svårt att minnas vad vi sjöng på dagis och liknande, men jag har ett starkt minne av vad min storebror spelade hemma på sin cdspelare. Låtar som idag tar mig tillbaka till goda minnen, låtar som får mig att må bra än idag. Det var bl.a Eagle Eye Cherry – Save Tonight och låten Mmm Bop med bröderna Hanson. Min första cd skiva fick jag när jag fyllde 7-8 år, det var singeln Angel med Shaggy. Redan då var det vibbar ifrån reggaemusiken som lockade. Min andra cd skiva var Lilleman's album ”Mina Tankar” som jag fick i födelsedagspresent år 2001 då jag fyllde 9 år.

Jag kom även ihåg att på skolavslutningen i 2an på lågstadiet tog jag mig mod till att spela piano för hela skolan, jag var väldigt blyg, så för mig var det ett stort framsteg.

Runt 11 årsåldern så ville jag börja spela instrument på kulturskolan i Sundsvall men problemet var bara att jag inte visste vilket, men då berättade min mor om min mormor som kunde spela dragspel och då var valet klart för mig, jag skulle börja spela dragspel! Sagt och gjort så började jag att spela, dock tog det inte mer än ett år innan jag märkte att dragspel inte var min gebit.

Ju äldre jag blev desto mer musikintresserad blev jag och redan runt 10 års åldern hade jag blivit presenterad för den riktiga reggaen med baktakt, även kallad roots reggae. Min musiksmak avspeglade sig naturligtvis i mitt utseende och även hur jag betedde mig som person. Jag började läsa väldigt mycket om rasta och ju mer jag läste desto mer kände jag att det var min grej, det fanns något där som jag verkligen trodde på och kämpade för.

En kärlek och den goda cirkeln- som även står förklarad i bibeln. ”Do good and good will follow you trough” Gör jag bra så får jag bra tillbaka.

Min frisyr bestod utav 225 flätor med toppar som var brända med löshår. Mina tröjor lyste av de grön-gul-röda färgerna. Mina väggar var täckt med affischer på Bob Marley, mitt överkast på sängen var en stod tygaffisch på Bob Marley, min bikini var omgjord med pärlor i rastafärgerna, mina armband var av samma färger. Jag ville visa hela världen vad jag tyckte om. Folk i min omgivning trodde däremot att detta bara var en fas och att jag med tiden kommer ändra min stil, men så har det inte blivit men däremot så har jag med åren tonat ner min klädstil. Idag har jag hittat mig själv, jag behöver inte alltid visa på min klädstil vad jag tror på eller vad jag lyssnar på för musik, jag har det i hjärtat och det viktigaste är att jag vet det själv, jag har absolut inte ändrat min musiksmak som mina nära och kära trodde att jag skulle göra.

I dagens läge så är det självklart reggae som strömmar ur mina högtalare, både svensk och Jamaicansk reggae. Däremot har jag på dem här åren lärt mig mer om att reggae inte bara är reggae, utan att genren har flera inriktingar, Roots reggae och SKA är mina favoriter inom reggae, ibland även dancehall. Hiphop är något jag fastnat för på senare år, delvis för att jag har en hel del vänner som är inom hiphopkretsen och rappar. Jag själv har även gjort raplåtar i min hemmastudio. Sedan att Hiphopen kommer ursprungligen ifrån reggaen och som nu på senare år kommit tillbaka, artister blandar gärna riddims (reggaebeats) med hiphoptexter.

Min absoluta favoritartist är utan tvekan Bob Marley, eller Robert Nesta Marley som han egentligen hette. Hans budskap i texterna är obeskrivliga, man finner en rättvisa, gemenskap och kärlek i dem. Jag personligen tycker att han kämpade för något bra, han kämpade för fred, han kämpade för en gemenskap.

Bob Marley var född i Nine Miles och uppväxt i Trenchtown, det var även kallad slummen på Jamaica. Hans karriär var väldigt hotad, han har blivit lurad av skivbolag, därmed låten Mr brown, han har blivit skjuten i USA då han var och joggade i central park, men han har alltid kämpat, dagen efter han hade brutit sitt ben så var det ingen tvekan om att han skulle inta scenen, att ställa in en konsert fanns inte på hans världskarta.

Han hade även cancer i kroppen och funderingarna är många, endel tror att han endast rökte ihjäl sig, medans endel (bla jag själv) tror att det var cancern han hade i högra stortån som spred sig i kroppen, folk tänker också att han kunnat amputerat bort stortån, men det var emot hans religion. Kroppen är helig och får inte röras, man får heller inte ge eller ta emot blod då man är rastafarian. Därför lät han det vara. Bob Marley avled 1981 och han var då endast 36 år gammal.

Jag satt och kollade runt om  youtube, och hittade den här låten, den är så sjuuukt naiiz! Jag kommer ihåg när jag var runt 13 år och satt och lyssnade på den här 24/7.  Precis vid 02.30 så blir den så sjuukt skön! Fergie är fan azum.

På Fredag blir det party all night long, jag ska åka ner till Sundsvall för att få se kapten röd (igen) och kultiration, kommer bli grymt!