Jag kom ihåg när var 13 år, jag hade sett i tidningen att Damian Marley skulle spela i stockholm på Nalen. Jag blev alldeles ivrig och visade min syster " kolla kolla!! Damian ska spela i stockholm!!!!" (Att åka till stockholm var ju stort bara de, iaf när man bor så långt ifrån som jag gjorde) Jag hoppades så innerligt att jag skulle få åka ner, problemet var bara att jag var ju bara 13, och jag fick ju naturligtvis inte åka själv, och jag kunde inte komma på någon jag kunde åka med. Det börja växa en besvikelse i mig att inte få se en av mina största idoler live.

Det gick nån vecka och jag skulle fylla 14 år, och det ända jag önskade mig var att få åka ner till stockholm och se honom, ingenting annat ville jag ha, bara en resa och biljett!

Dagarna gick och et blev den 4 Februari, jag fyllde 14. Det ända jag ville var att öppna presenterna!! vem vill inte det lixom?! Well, jag fick ett stort platt paket, lika stort som ett A4 papper och lika platt som en serietidning... jag öppnade och fick först syn på en ram, sedan kollade jag på bilderna, det var fullt med bilder på Damian, sedan stod det ; Grattis på 14års dagen!

2006-03-13 Damian Marley och sedan var det 2 biljetter till konserten.
JAG VAR ÖVERLYCKLIG OCH BÖRJADE GRÅTA FÖR JAG VAR SÅ GLAD!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Mpowerhelgen kunde inte avslutas på ett bättre sätt. För att summera det mesta så har vi diskuterat mycket kring värderingar etc. Vi tycker även att det är för lite uppmuntran för goda gärningar i samhället och vill gärna se till att det sprids. S...

Mellan himmel och jordmina val är svårasom att korsa jänvägsspårjagandes av eldens lågaEn inre plåga som försvårarvägen till mitt målmen när jag kommer fram ser jag folk som klirrar skåloch min enda rätta säger hej min sköna får jag lovgrattar mig fö...

  Idag var det kickoff för ledarskapsutbildningen för denna hösttermin. Hade sett fram emot att få träffa alla härliga tjejer igen men till min förvånad så var det bara en till ifrån min grupp och 10 st till ifrån den andra gruppen. Vi hade iallafal...

Med tankar på både det ena och det andra så försöker jag skapa mig ett mönster, en rutin i vardagen. Allt känns lite lättare när någon möter en halvägs, det känns rättvist och mina krav på mig själv sänks och perfektion är inte längre det jag strävar...

God give hes hardest battles to his strongest people. Jasså? Men vad gör Gud själv när allting faller mellan stolarna och de som ska hjälpa är emot?  Sätter Han sig på ballis med en kopp kaffe o tänder en cigg o tänker "Äh de löser sig" Nä, jag vet f...