Direktlänk till inlägg 28 juni 2010
Haha alltså jag måste dela med mig om dagens händelse, Jag skriver sällan om mitt privatliv i den här bloggen, men nu måste det få komma fram. Min mor och jag har varit i min lägenhet och tvättat, sedan gjorde hon en grymt god grekisk sallad m ris och kyckling till.
Vi satte oss på gården i det superfina vädret.
Min granne i huset ovanför, som även har tillgång till tvättstuga i mitt hus, han gick då ner till mitt hus. Jag åt och va glad, men mamma såg fundersam ut. Hon gick efter honom och frågade vad han gjorde " Jag ska sätta upp tvätttid" sa han i ytterdörren,
ca 20 minuter senare så hade han inte kommit ut än och morsan vart fett fundersam. Han är lite speciell den där grannen, och på sistonde har det försvunnit saker ifrån mig som stått ut i trapphuset här uppe hos mig ( jag bor ensam längst upp )
Hon gick iallafall in efter dom där 20 minuterna och gick sakta upp för min trapp längst upp, jag har som en liten för-hall utanför min dörr, där jag har ALLA mina skor. Vet ni vad hon får syn på? grannen står halvt böjd framåt mot mina skor och luktar i en utav skorna ... hur sjuk får man vara?!?!!?
Mor min ryter åt som fan och han blir svinrädd och tappar skon, sen går han ut.
Inte nog med det
Jag sitter ju där ute och vet inte om ett skit, han kommer ut och frågar om det är min mamma som är på besök, sedan säger han att han va där uppe, för att han visste att det var en toalett där ( det var en dusch i för-hallen, som nu är förråd och har varit det sedan 4 år tillbaka )
Och även om det hade varit en toalett/Dusch där idag så har han ändå inte tillgång till den.
Asså snacka om att jag är rädd nu, låst varenda dörr!!
Mellan himmel och jordmina val är svårasom att korsa jänvägsspårjagandes av eldens lågaEn inre plåga som försvårarvägen till mitt målmen när jag kommer fram ser jag folk som klirrar skåloch min enda rätta säger hej min sköna får jag lovgrattar mig fö...
Med tankar på både det ena och det andra så försöker jag skapa mig ett mönster, en rutin i vardagen. Allt känns lite lättare när någon möter en halvägs, det känns rättvist och mina krav på mig själv sänks och perfektion är inte längre det jag strävar...
God give hes hardest battles to his strongest people. Jasså? Men vad gör Gud själv när allting faller mellan stolarna och de som ska hjälpa är emot? Sätter Han sig på ballis med en kopp kaffe o tänder en cigg o tänker "Äh de löser sig" Nä, jag vet f...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 |
|||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | |||||||
|